Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva vad familjeklass Àr samt att studera om familjeklass Àr ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som vÀljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, förÀldrar och pedagoger. Jag kommer Àven att studera vilka farhÄgor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven fÄr av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förÀlder och pedagog.

Fakulteten för lÀrande och samhÀlle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 SÄngstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sÄngstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att vÀlja ett kvantitativ metod, enkÀtundersökning, har jag valt att undersöka ÀmnesomrÄdet med sÄ liten pÄverkan som möjligt frÄn mina egna uppfattningar och vÀrderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jÀmlik organisation dÀr arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sÄngstund eller inte pÄ sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sÄngstund varje vecka pÄ sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Det talas idag mycket om Sveriges satsningar pÄ en skola för alla. Samtidigt mÄr mÄnga elever dÄligt. Det Àr nÄgot som inte stÀmmer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av specialpedagogiskt stöd. Avsikten Àr att beskriva sjÀlvbild, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, ur den enskilde elevens synvinkel.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

In this bachelor essay an attempt is done, to recreate a probable Bronze Age landscape on Gotland, with GIS as a tool. The landscape on Gotland is situated with many different monuments dated Bronze Age, such as cairns and stone ships. In creating of the maps, two possible shorelines contemporary with the Bronze Age have been calculated and marked on the maps. Furthermore, peat lands have been drawn upon the maps, by using the information from geological maps.A landscape variable have been compared between Bronze Age places and Early Iron Age houses; the soil type. On Bronze Age places gravel is the most common, while moraine marl is the most common on places with Early Iron Age houses.From a selection that were made, all Bronze Age places where within 3 km from the water, either the recreated shoreline or peat land.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ nÄgra förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebÀr för barn med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod i vilken Ätta pedagoger har intervjuats angÄende sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar pÄ förskolor dÀr det finns barn med hörselnedsÀttningar. BÄde pÄ ordinÀra förskolor dÀr det finns barn hörselnedsÀttningar som Àr individintegrerade i en normalhörande barngrupp och pÄ förskolor som Àr specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsÀttningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som Àr inspirerad av fenomenografi och dÀr olika temaomrÄden har synliggjorts.